Unga idrottsledare jagas:

”Det är ju en jätteskattkista”

Svenska idrottsrörelsen skriker efter fler unga i ledarrollerna samtidigt som det finns flera hinder på vägen. Riksidrottsförbundet SISU i Västra Götaland har därför i år fått uppdraget av Göteborg Stad att utbilda nästan 100 unga ledare inom föreningslivet. Vi har träffat Isak, Audrey och Martin som berättar om sina erfarenheter som tonåriga tränare. 

Text och bild: Malin Folkesson


–  Kom igen killar, nu är det samling!

Det är fredag eftermiddag på Härlanda Park och den unge tränaren Isak Lundquist, 16 år, försöker samla sitt pojklag för att sätta i gång veckans sista träning. Vissa av tolvåringarna är snabba på att hitta en boll så fort Isak släpper dem ur nätet. Andra tar lång tid på sig med att snöra fotbollsskorna och är mer intresserade av att berätta för kompisarna vad som hänt sedan de sågs sist. 

– Först kom han på en träning, sen på en till, och sen en till. Till slut var han här varje gång, säger en av killarna om Isak samtidigt som de börjar värma upp. 

Idag har Isak varit ledare för Qviding FIF P-10 lag i över två år. Hans lillebror spelar i laget och tidigare var hans pappa också tränare. Själv har han bara spelat fotboll i ett år och slutade precis innan han blev ledare.

– Jag tröttnade lite, men jag kände fortfarande att jag ville hålla på med fotboll, säger han.

RF SISU = Sedan den 1 januari 2020 är
Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna
en gemensam organisation på distriktsnivå: RF-SISU distrikt.
SISU = Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund

RF SISU håller i år Unga-ledarprogrammet i Göteborg där 93 ungdomar, 15-20 år gamla, från cirka 50 olika föreningar får möjlighet att utveckla sina ledarkunskaper. Programmet är ett uppdrag som Göteborg Stad fått från politiken och i sin tur har Göteborg Stad gett RF SISU uppdraget att utbilda de unga ledarna. 

– Politikerna har ju också uppfattat att det kanske kan vara svårt med rekrytering av ledare i Göteborg, säger Victoria Johannesson, som är en av de ansvariga för utbildningen. 

   Förutom att utbilda nya ledare så är syftet med projektet att skapa en rekryteringsplan för föreningar i regionen. Göteborg Stad, tillsammans med RF SISU, vill undersöka vad det är som lockar in unga ledare i ett uppdrag och vad som gör att de stannar kvar. 

För Isak Lundquists del så var det han själv som tog initiativet till att bli tränare. 

– Jag frågade pappa om han kunde få in mig i laget, så lyckades vi med det, och sen har det bara flutit på, förklarar han. 

När en idrottsförening behöver fler ledare, tittar man ofta på föräldrar – ”vilka föräldrar kan ställa upp?”

Victoria Johannesson

   Victoria Johannesson tror dock inte att alla ungdomar varken har modet att fråga eller vetskapen om möjligheten att vara ung ledare. Hon hänvisar till en enkät som RF SISU tidigare gjort där en av anledningarna som framkommer till varför unga inte blir ledare är att de helt enkelt inte blir tillfrågade. 

– När en idrottsförening behöver fler ledare, tittar man ofta på föräldrar – ”vilka föräldrar kan ställa upp?”, berättar hon.

I orienteringsklubben Frölunda OL har de flera unga ledare som, till skillnad från Isak, blev uppmanade av föreningen. På en bänk i Mölndal, där dagens egna träningspass precis genomförts, förklarar de hur det gick till. 

– Några ledare från klubben ville att vi skulle hålla i en träning, och sen utvecklades det från det, säger 16 år gamla Martin Ek som varit ledare i två år. 

   Ungdomarna ser dock positivt på ledarrollen även fast de inte sökte på eget initiativ. 

– Vi är ett ganska bra gäng tycker jag och då är det kul att hålla i läger och få komma med egna idéer, säger Audrey Hansson, också 16 år.

Några av de unga ledarna i Frölunda OL. Från vänster: Audrey Hansson, Martin Ek, Alexander Fedje och Tim Martner.

Tillbaka på fotbollsplanen är uppvärmningen nu klar och killarna har blivit uppdelade i lag för att på en mindre yta spela bollen till sina egna lagkamrater. Regnet har börjat falla och Isak har fått upp jackans luva över kepsen samtidigt som båda händerna är djupt rotade i fickorna. 

– Gabriel på tå! skriker han för att tagga i gång en kille, och några sekunder senare går han fram till en annan för att förklara hur man ska ta en ny position efter varje passning för att skapa rörelse i spelet. 

   Fotbollskillarna tycker det är bra att Isak är ung eftersom han på så vis kan förstå dem lättare. De nämner just pedagogiken och förmågan att förklara på ett förståeligt sätt som hans styrka. 

– Han är inte så gammalmodig, säger en och skrattar. 

  Precis detta nämner Isak också som det roligaste med sin roll.

– När man förklarar någonting, och så ser man den här glimten i ögat på dem när de förstår vad man har förmedlat, det är kul.   

   I Mölndal håller orienterarna Audrey och Martin håller med om att kommunikationen är något som unga ledare kan bidra med att stärka i föreningar och lag. 

– Eftersom det är samma generation som man själv har ”connection” till, så blir det ju att man kan kommunicera mycket bättre med de yngre, säger Martin.

Martin och Audrey tror unga ledare kan bidra med mycket till föreningar.

Victoria Johannesson tvivlar inte en sekund på att fler unga ledare behövs och bidrar med nymodighet. 

– Det är ju en jätteskattkista, vi har haft projekt med unga ledare så länge jag har varit här just för att det är en så himla viktig målgrupp för idrottsrörelsen. 

   Att ta vara på de unga förmågorna som är aktiva i föreningarna är alltså jätteviktigt. 

– Jag tror att vi måste lyssna på de unga ledarna, vad är det som du behöver idag? Det är inte samma som jag behövde på 80-talet, samhället har förändrats så mycket, säger Victoria Johannesson. 

   Kreativiteten gällande både övningar och lagbildning är det som hon menar att de unga ledarna bidrar med. Idrottsrörelsen idag lyssnar alldeles för lite på de unga och måste fråga dem mer om hur det nu för tiden är att vara ungdom, hur man ska förklara saker och nå ut på bästa sätt.

Hur mycket får då de unga ledarna säga till om då?

– I våra egna projekt får vi bestämma ganska mycket, säger Audrey

– Men sen är det inte så mycket tycker jag, tillägger Martin snabbt.

  Det är med en lite frustrerad ton som Martin förklarar att han gärna hade sett att de fick bestämma mer i klubben. 

– Det är skönt med riktlinjer, men jag som människa själv vill ju i alla fall få en röst.

   Audrey och Martin tror det är denna brist på tillit till de unga som gör att det inte finns så många unga ledare som Göteborg Stad och Riksidrottsförbundet hade önskat. 

– Jag tror fortfarande att man kanske inte riktigt tror på ungdomar på något sätt, att vi fortfarande är unga och ska lära oss, men det enda sättet att lära sig är ju att testa nya saker, säger Martin. 

   Fotbollstränaren Isak tycker idag att han får påverka så mycket som han vill och är nöjd med situationen, fast med en önskan att i framtiden få ta ännu mer ansvar. 

– Förut höll jag inte i några träningar, men nu håller jag i träningar, och med tiden hade jag velat styra upp lite matcher också, men det är inget jag saknar just nu. 

   Utvecklingen till att få hålla egna träningar skedde ganska naturligt då en tidigare tränarkollega slutade, då var både Isak och kvarvarande tränare drivande i att Isak skulle få leda mer på egen hand.

”Tränarsnack” mellan Isak och tränarkollegan Mattias.

Dagens träning för Qviding FIF håller inte Isak i, utan den har tränarkollegan Mattias planerat. Isak är dock lika peppande och engagerad ändå. Under uppehållet mellan två regnskurar hör man en kille ropa.

– Isak! Han har kramp!

   Den tillkallade är fort framme och hjälper den unga pojken på gräsmattan som förklarar var han har ont. Isak försöker sträcka ut benet och foten samtidigt som han lugnt talar om sina egna erfarenheter av kramp. Sen förklarar han att det ibland blir bättre om man stretchar foten mot en vägg. Tolvåringen är snart med på träningen igen och Isak som beskrivit sig lite som både tränare och ung förebild kan nu också lägga till sjukvårdare på listan. 

   En annan fråga Göteborg Stad och RF SISU också vill undersöka med ledarprogrammet är just balansen mellan kärleken till en förening och ett lag och tiden man har att prioritera på att hjälpa till ideellt. Är chansen att unga ledare börjar, och sen även stannar, möjligtvis större ifall de blir betalda? Unikt med själva programmet är att de som är med får ersättning under året. 

– Politikerna ville se om det är en liten morot. Sen har vi på RF SISU gjort en liten enkät där vi har frågat de unga ledarna, innan de började programmet, hur viktigt det är med ersättning. Nu vill vi genom våra utbildningar vattna på det ideella engagemanget, förklarar Victoria Johannesson. 

   Hon hoppas på att ungdomarna under året kommer första vad ledarrollen gör med ens egen utveckling, vad det gör och betyder för föreningen samt vilka möjligheter man har när man är en ideell ledare. 

– Sen ska vi ställa samma fråga kring arvodering, hur viktigt det egentligen är, i slutet av det här året. 

Då tror jag heller inte det blir helhjärtat, om du går in bara för pengarna.

Isak Lundquist

   Isak, som själv är med i Unga-ledarprogrammet, tror dock inte pengar är nyckeln till framgång. Han tror möjligen att det lockar fler till tränarutbildningar, men när utbildningarna är klara tror han personerna återgår till hur det var innan. 

– Då tror jag heller inte det blir helhjärtat, om du går in bara för pengarna. 

Victoria Johannesson betonar också att tiden och skolan är en stor bov som stjäl många unga ledare från Sveriges föreningsliv. 

– Vi vet att ungdomar är i en tid där det är mycket som drar i dem, det är mycket skola, det är deras egen aktiva tid med sin idrott och då dessutom ett ledaruppdrag. 

   RF SISU tänker att ledaruppdraget ofta kanske också är för stort. Hon uppmanar föreningar att se till att uppdraget är begränsat, eller att man kan dela upp ledarrollerna så man precis vet sin egen roll och hur många timmar det kommer ta av en under veckan. 

   Audrey och Martin håller inte regelbundna träningar varje vecka utan lägger i stället tid på möten där de planerar läger och tävlingar. Just nu lägger de i snitt två timmar i veckan på att tillsammans förbereda inför en tävling som de själva ska arrangera kommande månad. Det är tid som de båda tycker är överkomlig att lägga på uppgiften.

– Det går ju, det är bara att ibland har man kanske någon stressig vecka och då måste man ändå göra detta också, men det funkar, säger Audrey. 

   Isak som nu håller på att avsluta veckans tredje träning lägger betydligt mycket mer tid på sin tränarroll.

– Här är jag tre gånger i veckan, plus match, så fyra gånger, säger han. 

   Utöver det ska han även lägga tid på att planera en hel träning varje vecka, och sen tillkommer ofta andra saker, som denna kväll då de ska ha lagfotografering klockan sju. Tränarkollegan Mattias verkar ha bråttom hem och Isak får själv samla ”grabbarna” för att informera om kvällens fotografering. Plats och tid får upprepas flera gånger och även betonas vikten i att ha med sig blanketten med vårdnadshavares godkännande till fotograferingen. ”Min mamma jobbar, kan mormor skriva på i stället?” frågar en kille och Isak får förklara för honom vad vårdnadshavare betyder. 

    När träningen är slut skojar killarna med varandra och Isak, fredagskänslan sprids bland ungdomarna trots att regnet nu är som värst. 

– Det är ju lite svårt med plugget och sånt att hinna med, men jag känner att jag hinner med ganska mycket, säger Isak om att gå första året på gymnasiet och samtidigt vara tränare. Framtidsdrömmenen är dock tydlig: 

– Min plan är att jag vill jobba som någon form av ledare, helst fotboll. 

Isak Lundquist drömmer om en framtid som fotbollstränare på heltid.

 

Unga ledarprogrammet 2022 i Göteborg
Unga ledare, 15-20 år, får under fyra tillfällen ta del av ett brett utbud av olika utbildningar som utvecklar dem till bättre och tryggare ledare för barn och ungdomar. Utöver utbildningstillfällena tillkommer även några nätverksträffar där förvalda ämnen diskuteras. Ledarna får en ersättning under året, förutsättningarna är att de medverkar på samtliga utbildningstillfällen och leder en grupp/aktiv i aktiviteter.

Lämna en kommentar