Boulebanor – mer än bara grus

I Sverige spelas boule på grus. Det kan därmed tyckas vara en lättillgänglig sport. Men skillnaden på grus och grus är större än vad man tror och undermåliga banor är ett återkommande problem inom boulen i Sverige.

Text: Alvin Wirsenius


Vid boulebanorna i Svarte Mosse i Göteborg tränar Länsmansgårdens Bouleklubb. Det finns två grusytor för klubben att utnyttja i skogsbrynet, men på träningarna trängs samtliga medlemmar på samma bana. Den andra går nämligen inte att använda. 

– Vattnet från skogen samlas i banan. Kloten sjunker ner i backen när man kastar dem, planen är helt oanvändbar, menar Tommy Fogelström som har varit en del av Länsmansgårdens BK i många år.

Det är inte skogens fel att planen inte går att spela på. Istället är den felbyggd. 

På Länsmansgårdens BK:s träningar får alla trängas på samma bana. Bild: Alvin Wirsenius.

En bouleplan kräver mer än bara en grusad yta. Den ska först och främst vara jämn, men inte heller för jämn. Annars rinner inte vattnet av banorna. Det är också viktigt att gruset är packat tillräckligt hårt, så att inte kloten fastnar i marken. Samtidigt är det skillnad från bana till bana och beroende om den är mjukare eller hårdare spelar olika spelare olika bra i handen. 

Tommy Gustafsson är generalsekreterare i svenska bouleförbundet och menar att skillnaden på de olika grusbanorna kan vara avgörande. 

Tommy Gustafsson, generalsekreterare Svenska
bouleförbundet. Bild: SBF

– Skillnaden på en mjuk och hård bana i boule är lika stor skillnad som att tennisspelaren skulle byta från att spela inomhus till att spela på grus, säger han. 

Viktigast av allt kan däremot vara att grusytan har en korrekt dränering. Detta uppnås genom att först lägga ett lager av grövre stenar som grundlager, följt av stenmjöl, finare grus ovanpå. Mellan dessa lager ska det helst också ligga en fiberduk så att inte det finare gruset rinner igenom banan. Vatten måste också kunna ledas bort från banan via dräneringsrör.

När Göteborg Stad anlade banorna i Svarte Mosse har man inte lyckats med något av detta, åtminstone om du frågar Tommy Fogelström. Hans bildbevis på banorna talar också för att någonting har gått väldigt fel. 

– De som byggde banorna påstod att banorna var jämna, vilket jag alltid tvivlat på. När jag tog dit en lantmätare som fick mäta, visade det sig att det var en skillnad på över 70 centimeter från hörn till hörn. 

Bilder i Tommy Fogelströms pärm visar hur regnvatten samlats på den felbyggda banan. Bild: Alvin Wirsenius

Rikstäckande problem

Den andra Tommy, generalsekreterare Gustafsson, menar att tillgängligheten av bra banor inomhus har ökat i Sverige på senare år. Inomhusboulehallar har blivit ett vanligare fenomen som spridit sig i Sverige. Men utomhusbanorna har däremot stagnerat. Många planer är gamla och de som väl byggs, görs det sällan med större eftertanke. 

– Det byggs ibland nya banor i samband med nya bostadsområden. Men de byggs fel. De är helt ospelbara för den som spelar boule på riktigt. 

Tommy Fogelström har i över fyra år arbetat för att Göteborgs stad ska återgälda felbygget, men ännu har det inte gett resultat. Britt Färdigh, Tommys fru och även hon mångårig spelare i Länsmansgårdens BK tycker det är synd att problemet inte åtgärdas, då det hade kunnat komma mycket gott ur en funktionell bana.

– Hela Länsmansgården är ett utsatt område. Hade vi haft två bra banor hade vi kunnat arrangera tävlingar och fått visa upp det här området och hur fint det egentligen är. Det hade blivit en tryggare miljö, säger hon.

Britt Färdigh tror att en upprustning av klubbens boulebanor hade kunnat göra gott för hela området. Hennes man, Tommy Fogelström, har kämpat för att få till en upprustning i över fyra år och är besviken på kommunen. Bild: Alvin Wirsenius.

Lämna en kommentar